ellma

Förlåt att min blogg har blivit den mest värdelösa bloggen någonsin. Den innehåller bara små korta ointressanta oförklariga meningar som ingen förstår sig på. Kanske kan ändra på det, tillochmed lite nu.

Idag har varit världens mest konstigaste dag. Har varit jobbiga samtal med vänner om hur hårt livet kan vara och hur jobbigt och knepigt saker kan vara. Och så fika och pepptalk och sen klasskväll med pizza och massa annat gott. Och idag har det bara känts som:
Vardag.
Och det sista jag vill ha är vardag. För vardag gör mig bara tom på ord.

Det här vill jag ha:
Studentnedräkningen har börjat. Det enda vi tänker på är att vi fucking made it. Vi gör prov efter prov och uppgift efter uppgift och det enda som närmar sig är slutet på skolan och början på the real life. (I skolan kan man bara leva hälften the real life eftersom den andra hälften går åt till att P.L.U.G.G.A) Vi längtar efter nästa dag i skolan och vill att helgerna ska gå fort. Vi festar och skriker att "VI HAR INGET ÅR KVAR!". Vi pratar om hur jobbigt det har varit under gymnasietiden och om hur roligt vi har haft. Om hur ledsna vi har varit, och om hur mycket vi har skrattat. Om vilka vänner vi har förlorat och om vilka vänner vi har fått. Vi pratar om att vi kanske inte alltid njöt så mycket vi borde ha gjort och att vi kunde ha kämpat lite till. Om hur mycket vi ska leva livet för att en av oss kanske is gonna die young. Om hur vi ska hålla kontakten och ha klassåterträff om tio år. Och sen. Sen har vi bara solen i ögonen kvar.