I can't take my eyes of you
Okej, jag försöker skriva något här men det funkar inte riktigt.
Och ja, ikväll är jag faktiskt ledsen. Skolan börjar imorgon, och jag vet att det här året kommer bli jätteroligt och jag kommer fylla arton som jag har längtat så länge efter och vi kommer boka studentresa, vi kommer gå det sista året på gymnasiet någonsin och imorgon kommer vi kunna börja räkna ner dagarna till fucking studenten.
Ändå grät jag hela tiden när jag duschade idag.
Och ni som känner mig vet ju hur jag är. Att jag är som en berg- och dalbana och kan gråta, skratta, gråta igen och sen är det bra. Att jag känner när årstiderna förändras i kroppen och att hösten känns som en jävla cementblandning i magen när den är påväg. När ljuset blir vitt och nätterna kalla, även fast löven och gräset är gröna lurar hösten där bakom allting, redo att explodera. Och när den väl har gjort det känns allt lite lättare. Men bara den där förändringen. Och att jag måse gråta en liten stund ibland, även fast jag inte egentligen är ledsen. Och jag vet att efter att jag har kommit till skolan imorgon och kommit hem igen kommer allting kännas mycket lättare.
Jag sov hos Jonatan åtta nätter förra veckan. Vi har aldrig varit med varandra så länge och förra måndagen hade vi varit tillsammans i ett år. Jag vände helt på mitt dygn och var uppe till minst fyra varje natt och sov till två- tre på dagen. Vi åkte moppe i beckmörker till Engeltofta och badade mitt i natten och det var tusen stjärnor. Jag tänkte att det skulle vara lite lättare att säga hejdå och gå på tåget och åka hem nu när vi hade varit med varandra så länge. Nej. Så blev det inte. Och när jag tänker på att vi bara kommer kunna sova med varandra två, max tre nätter varje gång vi ses.. Åh. Kärlek är verkligen det finaste som finns. Och ibland är det så himla fint att det tillochmed gör ont. Slog tillochmed handen ashårt i väggen i natt när jag sov själv för jag trodde att jag inte sov ensam. Och, bara så du vet Jonatan, du är det finaste jag vet.
Nu ska jag lyssna på spöregnet, sova och sen ska jag vakna imorgon och göra det till en bra dag.
Jag ska få träffa mina fina kompisar och snart ska vi planera studentresan, yey!
I can't take my eyes of you.
Och ja, ikväll är jag faktiskt ledsen. Skolan börjar imorgon, och jag vet att det här året kommer bli jätteroligt och jag kommer fylla arton som jag har längtat så länge efter och vi kommer boka studentresa, vi kommer gå det sista året på gymnasiet någonsin och imorgon kommer vi kunna börja räkna ner dagarna till fucking studenten.
Ändå grät jag hela tiden när jag duschade idag.
Och ni som känner mig vet ju hur jag är. Att jag är som en berg- och dalbana och kan gråta, skratta, gråta igen och sen är det bra. Att jag känner när årstiderna förändras i kroppen och att hösten känns som en jävla cementblandning i magen när den är påväg. När ljuset blir vitt och nätterna kalla, även fast löven och gräset är gröna lurar hösten där bakom allting, redo att explodera. Och när den väl har gjort det känns allt lite lättare. Men bara den där förändringen. Och att jag måse gråta en liten stund ibland, även fast jag inte egentligen är ledsen. Och jag vet att efter att jag har kommit till skolan imorgon och kommit hem igen kommer allting kännas mycket lättare.
Jag sov hos Jonatan åtta nätter förra veckan. Vi har aldrig varit med varandra så länge och förra måndagen hade vi varit tillsammans i ett år. Jag vände helt på mitt dygn och var uppe till minst fyra varje natt och sov till två- tre på dagen. Vi åkte moppe i beckmörker till Engeltofta och badade mitt i natten och det var tusen stjärnor. Jag tänkte att det skulle vara lite lättare att säga hejdå och gå på tåget och åka hem nu när vi hade varit med varandra så länge. Nej. Så blev det inte. Och när jag tänker på att vi bara kommer kunna sova med varandra två, max tre nätter varje gång vi ses.. Åh. Kärlek är verkligen det finaste som finns. Och ibland är det så himla fint att det tillochmed gör ont. Slog tillochmed handen ashårt i väggen i natt när jag sov själv för jag trodde att jag inte sov ensam. Och, bara så du vet Jonatan, du är det finaste jag vet.
Nu ska jag lyssna på spöregnet, sova och sen ska jag vakna imorgon och göra det till en bra dag.
Jag ska få träffa mina fina kompisar och snart ska vi planera studentresan, yey!
I can't take my eyes of you.
Kommentarer
Trackback
