HÅKAN HELLSTRÖM

Efter Håkans uttalande om att folk kommer reagera med rädsla när de hör "Två steg från Paradise" har spekulationerna varit intensiva om vad det var han menade. När en undangömd presstext på hans hemsida deklarerade att Håkan vill ta oss tillbaka till Manchestermusiken som fyllde klubbarna i Göteborg i början av 90-talet, "när acid house, funk och techno mötte indiegitarrer och rena popmelodier" var det många som skruvade på sig.

GAFFA kan nu avslöja att "Två steg från Paradise" är något helt annat. Visst anar man Madchester-rytmer i Göteborg-eposet "Dom där jag kommer från" och i den på Way Out West uruppförda "River en vacker dröm", men vad ljudbilden i övrigt beträffar går det definitivt att dra en linje från "Ett kolikbarns bekännelser" via "För sent för Edelweiss" och hit, till "Paradise".

 

Däremot känns skivan inte alls som ett replokalsjam på samma sätt som "Edelweiss" gjorde. Det är ett drömskt, mer lekfullt och ornamenterat landskap som breder ut sig här, under textrader som "I en nedlagd hamnstad full av misstro och ohållbarhet mötte jag min kärlek". Just den låten, som bär den ovanliga titeln "Vid protesfabrikens stängsel", avslutas med en gosskör. I inledningsspåret "Det här är min tid" sjunger han om vänner som försvinner och vänner som finns kvar och i "Saknade te havs" om att det inte finns någon väg tillbaks – två teman som rimmar väl med det som sades på "Edelweiss".

 

De akustiska gitarrerna dominerar ljudbilden, både som komp- och riffinstrument i The Byrds-doftande arrangemang och elgitarrerna bär en tydlig Beatles-prägel (speciellt Harrisson-slidegitarren på avslutningsspåret "Du är snart där"). Låtarna som Håkan spelade in som demoversioner med sång och akustiska gitarr har fått rejäla påslag av trummor och percussion. Körer finns det gott om, liksom flöjter och piano.

 

Man slås också av att Håkans röst har en mjukare ton. Energin finns fortfarande där, inte minst på låtar som "Dom där jag kommer från", men på vissa spår är pojkaktigheten bortblåst och ersatt av en mer rundad stämma.

 

Inte oväntat är "Paradise" förlagd i kära Göteborg. Omslaget pryds av en bild av honom själv med staden som allsmäktig fond. I "Dom där jag kommer från", som känns som ett nyckelspår, sjunger han "dom tror inte man e nåt där jag kommer ifrån", men också "jag tror jag älskar dom där jag kommer ifrån". Håkan kryssar också av en rad kända Göteborgsmusiker – Freddie Wadling, Totta Näslund och The Tough Alliance. Den upprepade raden "ekonomiskt bortskämd, filosofiskt missnöjd" är en referens till Union Carbide Productions-skivan "Financially Dissatisfied Philosophically Trying" (som i sin tur härrör till ett av Mick Jaggers intervjusvar som kan ses i den klassiska dokumentären "Gimme Shelter").

 

Första singeln kommer att vara en dubbel A-sida med "Saknade te havs" och "River en vacker dröm", som spelades in strax efter Way Out West, trots att tanken var att framföra den endast en gång, där och då. Singeln släpps digitalt nu på lördag 11/9. Albumet kommer den 13 oktober. Låtlistan ser ut på följande sätt:

 

1. Det här är min tid

2. Saknade te havs

3. Shelley

4. River en vacker dröm

5. Två steg från paradise

6. Jag vet vilken dy hon varit i

7. Dom där jag kommer från

8. Det dom aldrig nämner

9. Vid protesfabrikens stängsel

10. Man måste dö några gånger innan man kan leva

11. Du är snart där

(http://gaffa.se/nyhet/42728)



Man måste dö några gånger för att leva.

Sagt som bara Håkan kan säga det. Man måste dö några gånger för att leva.


Kommentarer
Postat av: Sandra

Fin blogg :)

2010-09-16 @ 15:18:01
URL: http://sandraorrebro.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0